Det är en tidig torsdagsmorgon i juli 2024.
En kvinna har tillbringat kvällen i centrum av Jyväskylä och promenerar hemåt.
Hon vinglar till och faller omkull när en taxi stannar vid trottoaren. Hon känner sig berusad. Hon stiger in i taxin och slumrar till.
I nästa stund vaknar hon upp på en madrass i en främmande lägenhet. Den manliga taxichauffören finns också där.
Han griper tag i henne, drar ned hennes byxor och slickar henne i underlivet.
Hon stretar emot. Till slut lyckas hon vrida sig ur hans grepp och flyr från lägenheten innan hon kontaktar polisen.
Tilläts köra taxi som förut
Den 49-åriga taxichauffören döms ett drygt år senare till villkorligt fängelse i ett och ett halvt år för våldtäkt. Han får också 60 timmars samhällstjänst.
Övergreppet beskrivs i domen, men vi har inte kunnat tala med offret, vars namn är sekretessbelagt.
Mannens karriär som taxichaufför slutar inte med att han döms för sexualbrott.
I två år efter övergreppet är mannens taxitillstånd i kraft. Den villkorliga domen innebär att han slipper fängelse och kan fortsätta köra taxi som tidigare.
Bevisen mot chauffören räckte inte för polisen
Trots att sexualbrott är ett hinder för att köra taxi valde polisen i Jyväskylä att inte återkalla mannens tillstånd i samband med sin utredning av övergreppet.
Polisens bedömning var att taxichaufförens näringsfrihet vägde tyngre än bevisningen mot honom.
– Polisen kan begränsa en persons näringsfrihet bara om det är sannolikt att personen har gjort sig skyldig till det misstänkta brottet, säger överkommissarie Mikko Porvali vid Polisinrättningen i Inre Finland.
Det saknades tekniska bevis eftersom inga dna-spår av gärningsmannen hittades vid läkarundersökningen av kvinnan.
Porvali betonar att det krävs konkreta bevis för att polisen ska kunna dra in ett tillstånd före en eventuell fällande dom.
– I sådana här fall, där ord står mot ord, är misstankarna inte sannolika. Då är det upp till domstolen att bedöma vilken av berättelserna som är mer trovärdig.
Fler misstankar om sexualbrott
Medan tingsrätten behandlade fallet fortsatte mannen att köra taxi. Det framgår av ett skriftligt svar till polisen i juli i år, där han uppger att hans inkomst baserar sig helt på jobbet som taxichaufför.
Vi har försökt nå honom via hans rättegångsbiträde, men han har inte svarat.
Vi namnger inte mannen, eftersom straffet är under två års fängelse.
Efter våldtäkten i Jyväskylä misstänktes mannen för ytterligare ett sexualbrott.
Förra sommaren inledde polisen en utredning om sexuellt övergrepp mot barn. Det misstänkta brottet ska ha skett i augusti 2025, men platsen och övriga detaljer är sekretessbelagda. Åtalet lades ned i brist på bevis.
Polisen märkte inte att tingsrättsdomen kommit
I september 2025 dömde Mellersta Finlands tingsrätt mannen till villkorligt fängelse för våldtäkten. Domen vann laga kraft en månad senare.
Men det märkte inte polisen.
– Domstolarna informerar inte automatiskt polisen om nya domar. Vi måste kontakta domstolarna för att höra hur varje enskilt ärende framskrider. Vi brukar höra oss för till domstolarna några gånger om året, säger Mikko Porvali.
Polisinrättningen i Inre Finland uppger att de kontrollerade domen först i maj 2026.
Efter en process som pågick över sommaren drogs mannens tillstånd in i mitten av augusti i år. Han får inte köra taxi förrän 2031.
Polisen ser inga problem med dröjsmål
Det tog alltså tio månader från den slutliga våldtäktsdomen i oktober 2025 tills mannens taxikörtillstånd drogs in i augusti 2026.
Varför reagerade inte polisen snabbare?
– Rättsprocesser är i regel så långa att det inte lönar sig att kolla med domstolarna varje vecka, säger Mikko Porvali.
Han anser att några månader hit eller dit inte har någon betydelse.
– Om en taxichaufförs tillstånd ändå kommer att dras in för till exempel ett par år, vilken roll spelar det egentligen om vi återkallar det i januari, maj eller juli?
Men återkallandet fördröjdes ju i onödan då polisen inte kände till domen?
– Jag förstår att det är motsägelsefullt att en dömd person kan fortsätta utöva sitt yrke tills polisen fått nys om domen. Men det tar hur som helst minst två månader att återkalla ett tillstånd, och vi frågar ju tingsrätten om nya domar bara några gånger om året, säger Porvali.
Polisen missade också annan sexförbrytare
Fallet i Jyväskylä är inte unikt. Vi hittar ett liknande fall, där en taxichaufför dömdes till villkorligt fängelse för sexualbrott mot en kund, men ändå fick fortsätta köra taxi.
En taxichaufför i Kuopio förgrep sig på en kvinnlig passagerare i oktober 2022. Polisen avvaktade domen, eftersom den tekniska bevisningen inte var tillräcklig för att återkalla tillståndet i förväg.
Mannen dömdes till villkorligt fängelse i tre månader för sexuellt ofredande. Domen i Östra Finlands hovrätt vann laga kraft i februari 2025.
Ett och ett halvt år efter domen, när Svenska Yle ställer frågor om fallet, känner Polisinrättningen i Östra Finland inte till den.
– Jag kan bara konstatera att polisen inte lyckades identifiera den här situationen. Vi har brister i våra rutiner och borde ha skött det bättre. Vi ska nu se över mannens taxikörtillstånd, säger kommissarie Matti Pitkänen.
Även i Östra Finland måste polisen själv begära uppgifter om nya domar från domstolarna. Pitkänen medger att det är riskabelt, som i fallet i Kuopio.
– Det är en uppenbar risk för den allmänna ordningen och säkerheten när polisen missar en så tydlig situation och inte vidtar nödvändiga åtgärder.
Polisen självkritisk till bristfälliga it-system
Överkommissarie Mikko Porvali ifrågasätter att polisen måste jaga domar för hand.
Han har svårt att förstå varför det inte finns it-system som ger polisen direkt insyn i domstolarnas uppgifter.
– Man kunde tro att det på 2020-talet skulle finnas it-system för detta. Men myndigheternas system talar för det mesta inte med varandra, säger Porvali.
Polisstyrelsen, som leder polisverksamheten, medger att det är problematiskt att polisen inte automatiskt får syn på nya domar.
”Vi är medvetna om problemen och arbetar med att lösa dem”, skriver överinspektör Henna Salmi i ett mejl.
Mer än så vägrar hon berätta. Hon hänvisar till att besluten ännu inte har fattats och att polisens arbetsmetoder är sekretessbelagda.
Vi har bett inrikesminister Mari Rantanen (Sannf) om en kommentar, men hon har inte återkommit.
Vad borde vi granska? Tipsa oss gärna!