När läser du? Kanske när du sitter på tåget, i bilen medan dina barn utövar sina hobbyer eller i hängmattan på sommarstugan?
Grattis! Då har du hittat ett undantagsrum i din vardag där du kan ägna dig åt att läsa en bok, läsa en längre text i en tidskrift eller på paddan, lyssna på en podcast eller en ljudbok.
I vår splittrade och hektiska vardag kan det vara svårt för oss att hitta dessa tidsluckor, dessa undantagsrum, där vi hyfsat ostört kan ägna oss åt att koncentrera oss på att tillägna oss längre texter – i tryckt form, digitalt eller i ljudform.
Det här framkommer i Litteraturens roll i dagens medielandskap, en färsk utredning som konsulterna Oskar Korkman och Sebastian Schauman gjort på uppdrag av Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS). Det är en del av sällskapets pågående strategi där ett mål är att stärka den svenskspråkiga litteraturen i Finland.
Den centrala utgångspunkten i utredningen är frågan om litteraturens och läsningens roll, plats och betydelse i dagens snabbt föränderliga och splittrade medielandskap.
Intrevjuade läsare
Under arbetet med utredningen har Oskar Korkman och Sebastian Schauman intervjuat 36 personer i olika åldrar från olika delar av Svenskfinland och med olika bakgrund.
I diskussionerna har man utgått från folks konkreta vardag – hur, var och när kommer litteraturen och läsningen in?
Schauman konstaterar att dagens medielandskap ser mycket annorlunda ut än det gjorde för tjugo, trettio eller fyrtio år sedan, och detta inverkar givetvis på vilken roll litteraturen spelar i relation till detta.
– I dag finns en massa olika alternativ till traditionella textbaserade medier, och för många blir litteraturen relevant via sociala medier och de diskussioner som förs där. Litteraturen får en kulturell och social energi som den kanske saknat när den stått utanför de här sammanhangen.
I utredningen konstaterar Korkman och Schauman att kunskap och kultur i allt högre grad cirkulerar horisontellt i stället för vertikalt, uppifrån ner.
Institutioner som skolor, bibliotek och kulturjournalistik har inte längre samma självklara eller dominerande position som förmedlare, eftersom kunskap och kultur i allt högre grad också cirkulerar genom andra, mer horisontella kanaler, som olika digitala flöden, rekommendationer och samtal, poddar, videor och olika sociala nätverk.
– Tidigare hade institutionerna en betydande roll som förmedlare av information om litteratur, men i dag ser vi hur folk i allt högre grad får tips och rekommendationer via olika digitala och sociala kanaler som Tiktok eller Booktok, noterar Schauman.
Vill ge en realistisk bild av folks vardag
I utredningen har man specifikt velat fokusera på hur folks faktiska vardag ser ut, man har inte velat ge en idealiserad bild, konstaterar Oskar Korkman.
– Människor upplever att livet snurrar på allt fortare, och i denna hektiska vardagsrytm kan det vara svårt att få långa format att hitta sin naturliga plats. Med den här utredningen vill vi visa att litteraturen kan spela en roll i folks vardag och att litteraturens roll i samhället kan bli starkare. Men då måste vi också bejaka hur vardagen de facto ser ut för många i dag.
Enligt Korkman innebär det att litteraturen kanske inte utgör naven i bildningen eller i det sätt på vilket vi tillägnar oss kunskap, utan snarare blir en del av ett större system.
– För många människor är de snabba medierna ett slags inkörsport till längre, fördjupade texter.
Korkman betonar att det inte betyder att boken skulle spela en mindre roll i våra liv eller i mediesamhället i dag, men att den intar en annorlunda roll.
Motivation finns – men knappt om tid
I den senaste Bokbarometern (2026), en enkätundersökning om svenskarnas läsvanor och attityder till läsning, framkommer att 71 procent av de svarande vill läsa mer än de gör i dag, och man kan anta att det samma gäller för finländska förhållanden.
Med andra ord är det inget fel på intresset för litteratur eller på motivationen, men det är svårt att hitta eller att ta sig tid att läsa.
– När vi pratade med folk för den här utredningen blev det uppenbart att folk vill läsa, att motivationen finns. Men många upplever att deras vardag är väldigt rörlig och väldigt snabb. Man går från en aktivitet till en annan och samtidigt har vår medieanvändning också blivit mycket snabbare. Det är svårt att få långläsningen att passa in där någonstans, säger Sebastian Schauman.
En del av personerna som medverkar i utredningen konstaterade att de försöker passa in läsningen i vardagen när tillfälle ges.
– En person berättade att han brukar sitta och läsa i en timme när hans barn går i simskola. Andra sade sig läsa när de pendlar till jobbet eller när de är på arbetsresa. Vi kallar dessa lässtunder för vardagens undantagsrum. Det finns säkert flera sådana här situationer och tillfällen där man skulle kunna få boken att passa in. Det handlar om att hjälpa människor att hitta fram till litteraturen.
Oskar Korkman påpekar att många har svårt att veta vilka böcker som kan tänkas intressera en.
– Tröskeln kan vara ganska hög att gå till en bokhandel eller till ett bibliotek och be om rekommendationer av personalen där. Det kan kännas lättare och enklare att få boktips av en influerare på Booktok eller på andra sociala medieplattformar.
Litteraturen ett sätt att koppla av och koppla bort
Utredningen Litteraturens roll i dagens medielandskap visar att människor fortsättningsvis värderar litteratur och läsning högt.
Enligt Oskar Korkman och Sebastian Schauman tillmäter man litteraturen och läsningen en stor betydelse – inte minst som ett sätt att koppla av mentalt, återhämta sig, fördjupa sig i ett ämne, orientera sig, skapa mening och struktur i en splittrad omvärld.
– Förr sökte vi oss kanske till litteraturen för att vi hade tråkigt, i dag har vi sällan tråkigt. Det finns ständigt någonting som pockar på vår uppmärksamhet, säger Schauman.
Bokens roll och värde kan med andra ord handla om att vi vill ta en paus från detta ständiga informationsflöde, denna utmattande uppmärksamhetsekonomi.
När jag frågar Korkman och Schauman vilken roll litteraturen spelar i deras egna liv konstaterar de att de i rätt så hög grad passar in på dem som de intervjuat för utredningen.
Schauman har en bebis där hemma som upptar en stor del av hans tid, och han hinner inte läsa så mycket som han skulle önska. Däremot har han upptäckt ljudboken.
– Ljudboken har hittat sin plats just i den här livssituationen, och jag ser fram emot att hinna läsa mer i framtiden. Jag försöker alltid ha en bok på gång, men på senare tid har det varit lite svårt.
Korkman hör till dem som samlar på sig litteratur för de där undantagsrummen.
– På något vis räcker inte energin alltid till i vardagen. Däremot kan jag sluka böcker på semestern. I somras läste jag nio böcker på en månad.
Vilka är dina undantagsrum, det vill säga var hittar du tid och plats för läsning? Berätta i kommentarerna.