Studieåret har precis inletts och många nya studerande har fått sin första inblick i studielivet. Men att välja studieinriktning kan kännas svårt i en värld där arbetslivet förändras i rekordfart.
Den linje som lockar mest vid de svenskspråkiga högskolorna i Finland är just nu ekonomi. Till exempel vid Åbo Akademi hade ekonomilinjen mer än 1 000 sökande inför det här studieåret. Också intresset för juridik och samhällsvetenskaper är stort.
Det märks på flera sätt att ekonomi är väldigt populärt. Det säger Hugo Backlund och Alexandra Österåker, som precis har flyttat till Åbo från Korsholm för att börja studera. Backlund ska studera engelska och Österåker ska studera cell- och molekylär biovetenskap.
– Folk vill väl ha högt avlönade jobb, och ekonomi är väldigt brett. Jag sökte själv till Hanken som första alternativ men kom inte in, säger Backlund.
– Det känns som om det är en trend att studera ekonomi, den uppfattningen har jag i alla fall fått på sociala medier, säger Österåker.
För både Backlund och Österåker har det ändå varit intresse för ämnet som varit avgörande när de valt inriktning, inte lön eller framtida arbetsutsikter.
– Jag känner mig i alla fall ännu inte stressad över om det kommer att finnas jobb i framtiden, säger Österåker.
– Jag har varit lite orolig för om det kommer att vara svårt att få jobb som ämneslärare i språk, men jag känner mig just nu väldigt nöjd med mitt val, säger Backlund.
”Ekonomi öppnar många dörrar”
Alexander Beijar och Daniel Böhme har precis inlett sina studier på den eftertraktade ekonomilinjen. De ser utbildningen som ett bra utgångsläge för framtiden.
– Ekonomi öppnar många dörrar. Jag vet inte hur mycket jag brinner för det, men det är en bra start. Det känns som om alla studerar ekonomi, säger Böhme.
– Det var inte så många ämnen som intresserade mig, så ekonomi kändes som det lättaste valet, säger Beijar.
För Beijar och Böhme har valet av utbildning handlat om en blandning av intresse och möjligheten till framtida jobb.
– Vi fick precis höra att under två procent är arbetslösa efter fem år. Varför skulle man inte vilja studera ekonomi då? säger Böhme.
”Löjligt svårt” att veta hur arbetsmarknaden ser ut om tio år
Jonas Lagerström är universitetslektor i nationalekonomi vid Åbo Akademi. Han har under årens lopp följt studenternas tankar och känslor kring framtida jobb och märker en viss förändring bland ungas attityd i dag.
– Tidigare tänkte många att det räcker att komma in på universitetet, då får man jobb efter examen och en hög lön. Men nu verkar fler tänka att en examen inte automatiskt leder till jobb, säger Lagerström.
Lagerström upplever ändå inte att studenterna saknar framtidshopp, även om det finns en större oro än tidigare.
– Man kan ju knappt öppna en tidning utan att se rubriker om att alla jobb försvinner. Kanske man därför inte vågar satsa på en snäv bransch som man upplever som riskabel.
Lagerström anser trots allt att det lönar sig att välja ett ämne man brinner för. Dessutom är det svårt att säga hur framtidens arbetsmarknad kommer att se ut. Enligt Lagerström brukar jobb inte försvinna helt och hållet så ofta, utan snarare handlar det om att arbetsuppgifterna förändras.
– Det nya här är att förändringen sker i en så otroligt snabb takt. Det gör att det är löjligt svårt att veta hur det kommer att se ut om tio år.