Afrikansk svinpest upptäcktes i Finland i slutet av juli, och nu studeras den svenska framgången från 2023 noga. De svenska erfarenheterna kan hjälpa Finland att besegra den svårslagna smittan.
Det viktigaste är att hitta alla döda vildsvin i skogen och ta bort kadavren därifrån. Därefter gäller det att exakt definiera det specifika geografiska område där döda eller sjuka vildsvin har hittats, det så kallade kärnområdet.
Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah (KD) säger att Finland tittar noga på hur man gjorde i Sverige och följer samma metod.
Utbrottet av afrikansk svinpest i slutet av juli var ingen överraskning för våra myndigheter.
– Det var bara en tidsfråga när smittan skulle komma till Finland. Men en besvikelse var det, säger Terhi Laaksonen, avdelningsdirektör vid Livsmedelsverket.
Hon säger att myndigheterna länge har förberett sig för smittan. Redan samma dag som afrikansk svinpest bekräftades i Finland fattade man beslut om området som skulle innefattas av restriktioner och var igång med bekämpningen av smittan.
Ett 1 500 kvadratkilometer stort område i sydöstra Finland spärrades av efter att tre döda vildsvinskultingar hittades. Där är jakt samt bär- och svampplockning förbjuden.
Åtgärden är nödvändig för att stoppa spridningen av afrikansk svinpest. Sjukdomen är extremt smittsam och dödlig för vildsvin och tamgrisar, men ofarlig för människor.
Problemet är att människor och hundar oavsiktligt kan föra smittan vidare då viruset kan fastna på skor, tassar eller bildäck och på så sätt spridas till nya områden.
Finlands första steg i bekämpningen av afrikansk svinpest är de samma som togs i Sverige.
Sverige utrotade smittan på tre månader
Afrikansk svinpest upptäcktes i Sverige för första gången i september 2023 i Fagerstatrakten, knappt 200 kilometer nordväst om Stockholm.
Den svenska statsveterinären Erika Chenais från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, säger att även om man vetat att det bara är en tidsfråga innan afrikansk svinpest bryter ut så är det en chock när det sedan händer.
Sverige lyckades utrota smittan rekordsnabbt. Efter tre månader anade de svenska myndigheterna att svinpesten var under kontroll. Men vad som var avgörande vet man ännu inte.
– Vi hade mycket tur, säger Erika Chenais som leder ett pågående forskningsprojekt om vad som gjorde den svenska bekämpningen så framgångsrik.
Hon lyfter ändå upp en avgörande åtgärd.
– Det är extremt viktigt att få bort smittan från området. Leta upp kadavren och ta bort dem från skogen.
Vildsvin kommer att avlivas
Mycket tyder på att Finland kan lyckas lika bra som Sverige.
Själva kärnområdet där de smittade vildsvinen finns är litet, cirka 50 kvadratkilometer. Området är så litet att det är lätt att promenera tvärs över på några timmar. Om det vore en fyrkant skulle varje sida vara cirka sju kilometer lång.
Det svenska kärnområdet var tre gånger större, men det kunde stängslas in. På så sätt hindrades sjuka vildsvin från att ta sig ut och friska vildsvin från att ta sig in.
Beslut om att stängsla in kärnområdet också i Finland fattas under de närmaste veckorna, enligt minister Essayah.
Finland har hittills hittat cirka 30 döda vildsvin i området. Av dem bar 19 på smittan. Letandet efter döda vildsvin fortsätter tills myndigheterna bedömer att området är ordentligt genomsökt.
Som mest har nästan 400 frivilliga jägare varit ute i området och letat efter vildsvin.
Efter att kärnområdet har stängslats in kommer alla vildsvin i området att avlivas.
Långsam smittspridning ger hopp
De svenska erfarenheterna visar också att smittspridningen är långsam, vilket ger hopp. I Europa har man kommit fram till att smittan sprider sig inom den smittade zonen i genomsnitt en till tre kilometer per månad.
I Sverige gick det ännu långsammare.
– För varje vildsvin som dör måste den träffa på ett annat vildsvin. Så det beror på hur tät populationen är och om de har samlingspunkter där de träffas, förklarar Erika Chenais.
Men det finns några tydliga skillnader mellan den svenska bekämpningen och den i Finland. Hos oss kommer inga tama grisar att avlivas.
I Sverige avlivades ett femtiotal tama grisar, varav merparten var slaktgrisar, inom den smittade zonen.
Det finns knappt 300 grisar som föds upp för köttproduktion inom området i Finland och verksamheten kan fortsätta trots svinpesten. Så länge smittan inte sprider sig till tama grisar finns det ingen anledning att lägga ner grisgårdarnas verksamhet eller avliva grisarna.
I Sverige sågs de tama grisarna som en riskhanteringsfråga och beslutet att avliva grisar gjordes i ett tidigt skede. Nu skulle man kanske tänka annorlunda, funderar Erika Chenais.
– Några av gårdarna låg i ytterkanten av det smittade området. Så här i efterhand är det lätt att säga att där hade vi kanske inte behövt avliva grisarna.
Den ryska gränsen – en utmaning Sverige inte hade
Den största utmaningen för Finland är ändå den ryska gränsen, en faktor som Sverige slapp hantera. Terhi Laaksonen, avdelningsdirektör vid Livsmedelsverket, förklarar skillnaden:
– I Sverige var smittkällan en sopanläggning mitt i smittzonen, medan vi har riksgränsen. Situationen skiljer sig.
Detta innebär att Finland står inför en helt annan typ av hot. Även om man lyckas utrota smittan inom det nuvarande området, finns en ständig risk att nya smittade vildsvin vandrar in från öster.
Hur tycker du att Finland har hanterat svinpestutbrottet? Diskutera i kommentarerna.