Reser tre timmar för cancervård och betalar tillbehören själv – nu kämpar Gabi Erroll för jämlik vård

Stomipatienten Gabi Erroll från Raseborg måste själv betala för vårdprodukter som ersätts om patienten bor i Helsingfors. Välfärds­områdena har olika regler.

En person med grått hår sitter i en röd fåtölj i ett vardagsrum med fönster, lampa och en kikare.
Gabi Erroll reagerar på att stomipatienter inte behandlas jämlikt i olika välfärdsområden. Som tidigare direktör för Raseborgs sjukhus är hon extra insatt i vårdfrågor. Bild: Elin Grüne / Yle

När Gabi Erroll besökte stomiskötaren på Mejlans sjukhus fick hon ett oväntat besked.

Eftersom hon är skriven i Raseborg, och därmed tillhör Västra Nylands välfärdsområde, måste hon välja mellan olika produkter som hon behöver för sin dagliga stomiskötsel.

Hon måste välja mellan limborttagningssprej och limborttagningsservetter samt mellan hudskyddssprej och hudskyddsservetter.

Hon kan inte, som patienter i Helsingfors, få båda ersatta.

– Jag tycker inte det är fråga om antingen eller, i mitt fall borde det vara både och, säger Erroll.

En person står bredvid en vagn med sjukvårdsmaterial, bland annat förpackningar märkta ”Mesoft”.
Gabi Erroll måste byta sin stomipåse varannan dag, men ibland varje dag eller till och med flera gånger om dagen. Kring stomivården finns en rad tillbehör som behövs för den dagliga skötseln. Bild: Elin Grüne / Yle

Måste betala för vissa produkter

Resultatet är att hon själv måste betala för de produkter som inte ersätts.

Gabi Erroll betonar att hon är tacksam för att samhället bekostar många egenvårdsartiklar. Hon är glad att hon har råd att betala för de produkter hon måste bekosta själv, men påpekar att alla kanske inte har det.

Erroll tycker att stomiskötarna på Mejlans är professionella och duktiga. Det är inte vården hon kritiserar, utan ojämlikheten mellan välfärdsområdena gällande vilka egenvårdsartiklar som ersätts eller inte ersätts.

– Man tycker ju att vården skulle vara jämlik oberoende av om du bor i Raseborg, Helsingfors eller Rovaniemi.

En person håller i medicinska hjälpmedel i ett rum med en vagn fylld med förpackningar och medicinska artiklar.
Hudskyddsring och skyddspasta fästs mot huden innan stomipåsen sätts på. I Västra Nyland måste patienter välja någon av dem. Bild: Elin Grüne / Yle

”Rätt ska vara rätt”

Gabi Erroll är inte ensam. När hon delade sin upplevelse på sociala medier fick inlägget oväntat stor respons.

Både andra stomipatienter och diabetespatienter från västra Nyland vittnade om liknande erfarenheter.

– Det handlar om att rätt ska vara rätt. Jag är ju inte den enda stomipatienten här i Västnyland, säger Erroll.

Problemet är känt hos Finnilco, föreningen för stomi- och reservoaropererade och patienter med analinkontinens. Föreningen har länge arbetat för att få till stånd enhetliga ersättningsregler i hela landet.

En person plockar bland medicinsk utrustning och förpackningar på en rullvagn vid ett fönster.
Stomipåsar, limborttagningsmedel och hudskydd är exempel på tillbehör som stomipatienter behöver dagligen. Vilka artiklar som ersätts varierar mellan välfärdsområdena. Bild: Elin Grüne / Yle

Framgången har sitt pris

Sedan social- och hälsovårdsreformen togs i bruk i början av 2023 har de 21 välfärdsområdena själva ansvarat för att organisera och finansiera vården.

Västra Nylands välfärdsområde har fått beröm för sin ekonomiska skötsel, men Erroll ser ett samband.

– Den framgången har sitt pris. Det syns i inskränkt verksamhet, i centralisering och i listan över de egenvårdsartiklar som välfärdsområdet bekostar, säger hon.

Serviceområdesdirektören Laura Kongas vid Västra Nylands välfärdsområde förklarar att varje välfärdsområde själv fastställer kriterierna för egenvårdsmaterial, vilket medför regionala skillnader.

”Inom Västra Nylands välfärdsområde är principen att klienterna får de egenvårdsmaterial som är nödvändiga för vården”, skriver hon i ett mejl.

Enligt Kongas har man i Nyland redan inlett ett arbete för att harmonisera kriterierna tillsammans med de olika välfärdsområdena och HUS. Den första fasen, som gällde diabetesmaterial, har slutförts och arbetet fortsätter i höst.

En äldre kvinna sitter vid ett skrivbord och arbetar vid en bärbar dator i ett hemmakontor.
Gabi Erroll hittade Västra Nylands välfärdsområdes direktiv över vilka stomitillbehör som ersätts. Listan skiljer sig från Helsingfors, där patienter får fler artiklar bekostade av samhället. Bild: Elin Grüne / Yle

”En råvara i en stor industri”

Gabi Erroll diagnostiserades med tarmcancer i slutet av 2022. På grund av cancern har hon opererat bort en del av tarmen och är därför i behov av daglig stomivård.

Hon upplever att det finns en ojämlikhet beroende på bostadsort, både när det gäller materialersättningar och själva cancervården.

Till en början fick Erroll cancervård i Ekenäs, men sedan år 2025 erbjuds ingen cancerbehandling längre vid Raseborgs sjukhus. HUS-sammanslutningen beslöt nämligen att samla all cancervård till Cancercentret i Mejlans i Helsingfors.

Beslutet drabbar patienter som Erroll, som tidigare kunde få sina infusioner lokalt i Raseborg men nu måste resa till Mejlans.

Varje besök innebär en resa på tre timmar tur och retur, plus själva behandlingen.

Hennes dotter har en ledig dag och kommer att köra henne till behandlingen.

– Tid är också pengar. Min dotter väljer att lägga sin lediga dag på att komma med mig. Hon skulle säkert kunna göra något annat också, säger Erroll.

Hon betonar att cancervården i Finland håller hög kvalitet, men bemötandet har förändrats.

– På ett mindre ställe blir man sedd som en helhet, som en människa. På Mejlans upplever jag att man mer är en råvara i en stor industri. Ingen tittar en i ögonen och frågar hur man mår, utan man är en arm dit det sticks en kanyl.

Har du själv eller någon närstående upplevt skillnader i vård eller ersättningar beroende på var du bor? Berätta gärna om dina erfarenheter i kommentarsfältet.

Gabi Erroll lyfter fram orättvisor inom vården