I början på 1990-talet fick Hangö museum en unik donation bestående av damkläder från sex generationer av kvinnliga släktingar. De äldsta plaggen är över 200 år gamla och härstammar alltså från slutet av 1700-talet.
– Det är frågan om en helt unik samling kläder från adelsfamiljer i flera generationer som dessutom bevarats i fint skick, berättar Hangös museichef Laura Lotta Andersson.
Att kläderna är så välbevarade är också ett mycket medvetet val som kvinnorna i släkten fattade. I slutet av 1800-talet sprättade Techla Ekestubbe upp klänningarna och rullade tygbitarna tätt i tidningspapper för att bevara kläderna.
– De hårt rullade förpackningarna höll borta ohyra och trycksvärtan i tidningspappret bevarade textiliernas färger, säger Laura Lotta Andersson.
Under andra världskriget packade Techla Ekestubbes ättling Dordi Sundblom ner fler kläder. 1994 donerade Hildegard Svanbäck helheten till Hangö museum. Klädinsamlingen har fått namnet Adelaide-samlingen efter Adelaide Indrenius, som också ingick i samma släkt.
Kläderna berättar familjens historia
Adelaide-samlingen består främst av festkläder från olika tidsepoker. Bröllopsklänningar och festkläder var det familjen sparade, berättar Laura Lotta Andersson. Genom klänningarna kunde man berätta släktens historia och viktiga händelser i släktingarnas liv.
– Vardagskläder återanvändes eller syddes om och till sist fick kläderna bli trasmattor, men festkläder sparade man istället, berättar Laura Lotta Andersson.
Kläderna var också en statussymbol och ett sätt att skryta, fortsätter hon.
Spetsar och detaljer på klänningarna berättar också mycket om kvinnornas liv. Kvinnorna i den här släkten hade tid att sy för hand och ägna sig åt handarbete, säger Laura Lotta Andersson.
Samtliga kvinnor ingick i adelsfamiljer och pengar var sällan ett problem i hushållen, men det betyder inte att kvinnorna gick sysslolösa. Snarare tvärtom, menar Laura Lotta Andersson. Det var viktigt att kvinnorna tog ansvar över hushållet och många kvinnor i släkten fick också utbilda sig.
– Samlingen berättar också hur kvinnomodet har förändrats under åren från en rak siluett till mera s-formad form med en turnyrkjol och korsett för att sedan återgå till en mera naturlig kroppsform, berättar hon.