– Är det första gången du donerar?
Om två minuter öppnar Röda Korsets blodgivningsställe i Esbo. Mannen som väntar utanför dörren ska ge blod för 105:e gången.
Han tillhör den 3 procent av finländarna som årligen ger blod.
Dagligen behövs 600–700 givningar i Finland, i Esbo ges 20–40. Behovet av blodgivningar är konstant, men under sommaren sjunker antalet givningar med upp till 25 procent.
Celina Pitkänen, sjukskötare vid Röda Korsets blodgivningsställe i Esbo, håller med om att sommarmånaderna är lugnare.
Till skillnad från många andra arbetsplatser är rusning en positiv sak på blodtjänsten. Enligt Pitkänen är variationen i antalet givare också större på sommaren.
– Vi har försökt räkna ut om det kommer att bli rusning eller inte, men enligt min erfarenhet handlar det om slumpen.
Betydligt fler än många tror kan ge blod. Vanliga mediciner som blodtrycks- och kolesterolmedicin inverkar inte, och många behandlade bakomliggande sjukdomar hindrar inte heller.
Hur ofta man får ge blod beror på ålder och kön. Kvinnor i åldern 18–25 ska inte ge mer än en gång per år. Det beror på blodets järnvärden och risk för anemi.
Före blodgivningen mäter sjukskötaren hemoglobinnivåerna för att säkerställa att blodgivaren inte påfrestas. Efteråt kan givaren vid behov få järntabletter.
Lågt järnvärde betyder ändå inte att man aldrig kommer att kunna ge blod.
Enligt Pitkänen är behovet för alla blodgrupper lika stort, även om de mer sällsynta grupperna är svårare att få tag på.
Om man inte känner till sin blodgrupp är det lättaste sättet att få reda på det genom att ge blod.
Svårt att locka nya givare
Ett brett nätverk av blodgivare är en livsviktig del av sjukvården.
Att få registrerade givare att ge blod på nytt är arbetsamt, men går relativt bra, säger Johanna Castrén, direktör för Röda Korsets Blodtjänst i Finland.
Det svåra är att locka nya blodgivare.
Även om antalet givningar i allmänhet räcker till behövs nya givare hela tiden. I dag kan man rekommenderas ge blod upp till fyra gånger per år.
Om fler personer registrerade sig som blodgivare skulle varje individ behöva ge blod mer sällan, kanske bara vartannat år.
Att ha fler registrerade blodgivare ökar också resiliensen vid krissituationer, säger Castrén.
– Det är någonting som de flesta av oss kan göra för att hjälpa samhället och öka beredskapen, säger hon.
För att ge blod kan man antingen boka en tid eller gå till någon av blodgivningsställena spontant. I Finland finns det sammanlagt tio fasta blodgivningsställen, varav tre ligger i huvudstadsregionen.
Tillfälliga blodgivningstillfällen arrangeras i olika utrymmen runt om landet och utöver det åker också en blodgivningsbuss runt i huvudstadsregionen.
Första gången du ger blod är det bra att reservera en timme för besöket. Efter det, som för den som ger blod för 105:e gången, tar det bara en halvtimme.
Rättelse: Blodgivningsbussen åker runt endast i huvudstadsregionen, men övriga tillfälliga blodgivningstillfällen ordnas på andra sätt runt om i landet. Rättelsen gjordes 3.8 klockan 18.15. Alla rättelser görs i enlighet med Yles etiska regler.