Det rör sig uppskattningsvis runt hundra vildsvin i Västnyland, på ett område som sträcker sig från Hangö till Sjundeå.
De har ökat under de senaste åren och allt tyder på att de tänker stanna i trakten, säger Kjell Himmelroos, verksamhetsledare för Västra Nylands jaktvårdsförening.
– De finns mest i de västra delarna av vårt område, Tenala mot Bjärnå, Hangöudd och så några grisar här och där.
Någon etablerad vildsvinsstam finns ännu inte, men det är nog en tidsfråga, menar Himmelroos, eftersom vildsvinen ökar i rask takt.
Vildsvinen rör sig i flockar och förökar sig snabbt. Suggorna kan få en kull om året, och i varje kull finns minst 4–6 kultingar, ibland till och med 10–12.
Vildsvin får jagas året runt utan jaktlicens. Endast vildsvinshonor med årsungar är fredade från och med början av mars till slutet av juli.
Två galtar sköts i Bromarv, men i skogen lurar fler
Tidigare år har det skjutits mellan noll och tre vildsvin per år i Västnyland. I fjol sköts sju vildsvin i Västnyland och hittills i år har det också skjutits sju. Två av dem sköts natten mellan lördagen och söndagen (6–7.6) i Bromarv.
Det är Ingåbon Bertel Holmström, med ett andra hem i Bromarv, som sköt de två galtarna när han satt på vakt invid en potatisåker.
Vildsvinen hade då ätit läcker nypotatis tre nätter i följd.
Den fjärde natten, när Holmström blev ombedd att komma på vaktjakt, blev den sista gourmetmiddagen för vildsvinen. Holmstöm fick in två fullträffar och galtarna dog direkt.
– I jakt är det svårt att skjuta vildsvin, men när de kom ut på åkern för att äta potatis var det lätt, säger Bertel Holmström, som har erfarenhet av att jaga vildsvin i Turkiet, Tunisien och Estland.
De två vildsvinen i Bromarv är de första i Finland för Holmström, men han misstänker att det kommer att bli fler.
Holmström är en erfaren skytt och jägare, och han har också hållit koll på hur mängden vildsvin har ökat i Västnyland.
– Nog är det synd om potatisodlarna som lägger ut mycket tid på sitt arbete, och så bökar vildsvinen upp åkern och äter upp potatisen, säger Bertel Holmström.
När ett vildsvin skjuts, skrämmer det upp de övriga i flocken. De skygga djuren flyttar på sig och potatisåkern får vara i fred en tid, men Bertel Holmström är säker på att det finns fler i närliggande skogar.
Prover tas på alla döda vildsvin
På söndagsmorgonen (7.6) kom jaktvårdsföreningens verksamhetsledare Kjell Himmelroos till Bromarv för att ta olika prover från olika delar av vildsvinen.
Livsmedelsverket behöver prover från mjälte, njurar och blod för att undersöka om vildsvinen bär svinpestvirus. Dessutom tas muskelprov från framben, från tungan och mellangärdet för att kolla om köttet innehåller trikiner.
Trikiner är små rundmaskar, alltså tarmparasiter, som kan ge trikinos, en sjukdom som kan ge diarré, men också svåra muskelsmärtor och livsfarliga symtom som andningssvårigheter och hjärtmuskelinflammation.
Svinpest smittar inte till människan, men parasitsjukdomen trikinos är inget att leka med.
Vad händer med köttet, blir det vildsvinsgryta?
– Det kan jag inte svara på, men i vita lådor for det nog, säger Holmström.
Kjell Himmelroos säger att provsvaren brukar komma snabbt, och om köttet är okej kan det sedan delas ut till jaktlaget eller jägaren som sköt vildsvinet.
Doften av tjära lockar vildsvin
Just mat och goda dofter är också sådant som lockar ut vildsvinen från skogen till öppna platser där det är lättare att skjuta dem.
Det finns några saker som vildsvin tycker extra mycket om: potatis, majs och tjära. Det här är några knep som jägare använder sig av när de vill locka vildsvin till en foderplats.
Potatisen och majsen smakar mums för det allätande vildsvinet. Tjäran, som kan penslas mot en trädstam, lockar också till sig vildsvin.
Den sägs skydda djurets päls mot parasiter och därför brukar vildsvinen gnida sig mot trädstammar som innehåller tjära eller kåda.
Efter att intervjuerna gjordes i juni 2026 har ASF, det vill säga afrikansk svinpest konstaterats i Finland.