Afrikas center för sjukdomskontroll CDC och Världshälsoorganisationen WHO har presenterat en gemensam beredskapsplan för kampen mot spridningen av den typ av ebolasjukdom som förorsakas av bundibugyoviruset.
Utbrottet av bundibugyo (BVD) pågår för närvarande främst i provinsen Ituri i Demokratiska republiken Kongo.
Eftersom det inte ännu finns vacciner eller behandlingar som är specifikt godkända för ebolaarten bundibugyo är det viktigt att stärka hälso- och sjukvårdssystemen. CDC och WHO betonar vikten av att åtgärder vidtas också för andra pågående hälsokriser, som mucox, kolera och mässling.
Enligt WHO finns det närmare 500 bekräftade fall av ebola i centrala Afrika.
En högt uppsatt tjänsteman vid USA:s center för sjukdomsförebyggande sa på fredagen att man befarar att utan starka folkhälsoinsatser riskerar det nuvarande utbrottet att bli lika om fattande som Västafrikaepidemin 2014 med över 28 000 fall och mer än 11 000 dödsfall.
Avsikten är att samla in pengar för afrikanska länder så att de kan förbereda sig, snabbt upptäcka och snabbt reagera på sjukdomar.
Sjukdomar uppstår lätt i regioner som Ituri – områden som är försvagade av överlappande kriser och politisk instabilitet, med en bräcklig hälso- och sjukvårdsinfrastruktur, brist på arbetskraft, utbredd desinformation om hälsa och begränsad laboratoriekapacitet, konstaterar Nature.
”Bättre diagnostik kunde ha begränsat detta ebolautbrott”
Demokratiska republiken Kongo har en lång historia av att begränsa ebola. Man har isolerat personer med sjukdomen, spårat och placerat deras kontakter i karantän.
Ändå förblev det här viruset under radarn för landets övervakningssystem för virala hemorragiska febersjukdomar.
Beredskap måste byggas i förväg och upprätthållas
Beredskapen har alltså varit för snäv, för reaktiv och för beroende av verktyg som utformats för det senaste utbrottet snarare än för nästa.
Tio år efter ebolautbrottet i Västafrika finns fortfarande inga ordentliga diagnostiska test eller verktyg för bundibugyoviruset. Farhågor gäller också för besläktade arter som Sudans ebolavirus och Marburgvirus.
Beredskap kan inte börja när ett utbrott deklareras. Beredskap måste byggas och upprätthållas i förväg, på platser där utbrott mest sannolikt uppstår och i samarbete med de människor och institutioner som först möter sjukdomen.
Om regeringar och hälsoorganisationer menar allvar med att kontrollera lokala utbrott och förhindra att dessa utvecklas till regionala eller globala kriser, måste de investera i diagnostik, övervakningssystem, behandlingar, vacciner och responskapacitet som täcker hela spektrumet av patogener med pandemipotential.
Nature påpekar att lärdomen är tydlig: ingen av oss är säker förrän vi alla är säkra.
Källor: Reuters, AFP, AP