En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Den trånga containern är fylld med blinkande mätare som är kopplade till rör på taket.
Anders Svens på Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) skiner upp när hans blick hittar rätt bland siffrorna på skärmen.
Inga av de kritiska mätvärdena överskrider det tillåtna.
Luftkvaliteten är alltså god den här förmiddagen, här vid den livligt trafikerade Industrigatan i Helsingfors. Det beror på regn och hård blåst de senaste dagarna.
– Det är viktigt för hälsan för dem som rör sig här, säger Svens som sköter om HRM:s mätinstrument.
Däcken maler ned asfalt och grus
Ett tiotal gånger varje vår innehåller ändå luften i Helsingfors så mycket småpartiklar att både EU och Världshälsoorganisationen WHO anser att den är hälsovådlig.
Särskilt utsatta för dålig luft är barn, äldre och personer med hjärt- eller lungsjukdomar. De kan få bland annat luftvägsproblem och infektioner.
I Helsingfors och flera andra finländska städer är det främst så kallade inandningsbara PM10-partiklar som ställer till problem.
Partiklarna, som är under tio mikrometer i diameter, består av gatudamm som bildas då bildäcken maler ned asfalt och sandningsgrus.
Saltning av vägar och slitage på bromsar och däck skapar också damm.
– På vintern, då vägytan är våt eller snöig, tar sig dammet inte upp i luften. Men genast då vägarna torkar på våren så frigörs dammet och det påverkar luftkvaliteten, säger Outi Väkevä, luftvårdsexpert på HRM.
Elbilar väger mer och ökar slitaget
Gatudamm är ett återkommande gissel om våren och en hel del har gjorts för att minska det.
Städning med dammbindande medel och sandning med grus som dammar mindre har bidragit till färre partiklar i luften.
Elektrifieringen av både bussar och personbilar har också bidragit till bättre luftkvalitet. Det har lett till att framför allt halterna av kvävedioxid har minskat i Helsingfors.
Men elbilarna bidrar faktiskt till mer gatudamm, eftersom tyngre bilar sliter mer på underlaget.
På bara sex år har medelvikten för nya personbilar stigit med 20 procent eller 300 kilo. Det kan förklaras med att elbilar blivit vanligare och väger mer än bensindrivna bilar.
– Problemet med gatudamm löses inte med att vi får fler eldrivna fordon. Det krävs andra metoder, säger Outi Väkevä.
Det är dubbdäcken som oroar mest. Dubbarna maler ned asfalten och även dubbarna i sig slits.
– Vi vet utifrån undersökningar att dubbdäcken orsakar upp till hälften av gatudammet. Därför vet vi också att det krävs åtgärder för att minska dem, säger Suvi Haaparanta, ledande miljösakkunnig vid Helsingfors stad.
Helsingfors ser ut att missa dubbmålet
Helsingfors stad arbetar för att få fler bilister att välja friktionsdäck.
Med hjälp av speciella räfflor suger sig friktionsdäcken fast vid underlaget även vintertid. De saknar dubbar, alltså hårda metallstift, som river upp vägytan.
Stadens målsättning är att bara 30 procent av bilisterna i Helsingfors ska använda dubbdäck vintern 2030–2031.
Under den gångna vintern låg andelen på 55 procent dubbdäck. Suvi Haaparanta medger att det blir svårt att nästan halvera den andelen inom fem år.
– Det ser verkligt knepigt ut, suckar hon.
Norska avgifter lättare att acceptera än förbud
Om man jämför utvecklingen i Helsingfors, Stockholm och Oslo ser man att Helsingfors halkar efter när det gäller att minska andelen dubbdäck i trafiken.
I Oslo är användningen av dubbdäck nu nere på knappt tio procent. Det beror på de dubbdäcksavgifter som funnits i flera norska städer i ungefär två decennier.
Avgiften kan betalas via en app och kontrollen sker automatiskt via kameror som läser av registreringsskyltar.
– Erfarenheterna från avgifterna i Oslo har varit goda. Det är en åtgärd som möts av större acceptans än direkta förbud mot dubbdäck, säger Haaparanta.
I Oslo är den nedåtgående trenden så stark att vissa varnar för konsekvenserna av att dubbarna håller på att försvinna.
Undersökningar visar att omkring tio procent av bilparken bör ha dubbar för att rugga upp isiga vägytor. Det bidrar till att skapa bättre grepp för bilar med friktionsdäck.
Ändå ser Helsingfors stad avgifter som det bästa verktyget för att snabba på minskningen.
– Men den finländska lagstiftningen möjliggör helt enkelt inte dubbdäcksavgifter, säger Haaparanta.
Dubbfria gator på flera håll i Stockholm
Stockholm har dubbdäcksförbud på vissa gator. Det började 2010 på Hornsgatan på Södermalm och listan på gator har utökats successivt.
Enligt Suvi Haaparanta har de lokala förbuden mot dubbdäck haft en tydlig effekt.
– I takt med att de har utvidgats har också attityderna förändrats. Vi har också fått höra från Stockholms stad att de allt mildare vintrarna gör att folk upplever att de inte längre behöver dubbar som förr, säger hon.
Helsingfors testar förbud på en gata
Sedan 2022 råder dubbdäcksförbud på Lönnrotsgatan i centrala Helsingfors.
Genomfart med dubbdäck är förbjuden dygnet runt på den 900 meter långa sträckan, med undantag för boende och servicekörning till fastigheter och parkeringar.
Förbudet pågår i åtminstone två år till.
Satsningen har dock inte varit utan motstånd. Kritiker menar att trafiken i stället flyttat till parallellgator som Bulevarden, vilket gör de miljömässiga vinsterna små.
– Den viktigaste inverkan är kanske att man nu diskuterar frågan om att frångå dubbdäck betydligt mer, säger Suvi Haaparanta.
Men var har Helsingfors stad misslyckats då ni verkar missa målet om 30 procent dubbdäck?
– Vi har nog en del kvar att göra för att nå ut med budskapet om hur mycket friktionsdäcken faktiskt har utvecklats de senaste åren.
Friktionsdäcken gått framåt
Tekniktidningen Tekniikan Maailmas jämförelse visar att gapet mellan däcktyperna stadigt minskat de senaste tio åren.
Tack vare framsteg inom gummikemi och materialteknologi är friktionsdäck i dag i princip lika bra som dubbdäck på snö, asfalt och sträv is, enligt tidningens tester.
– Många är vana vid dubbdäck. Det tar tid att pröva friktionsdäcken och på det sättet så småningom påverka sitt eget beteende, säger Outi Väkevä.
”Åk kollektivt vid blixthalka”
Blankis är fortfarande friktionsdäckens akilleshäl. Vid blixthalka och underkylt regn har dubbdäcken ett betydligt bättre grepp och det ger kortare bromssträckor.
Samtidigt betonar Outi Väkevä på HRM att säkerhet inte bara handlar om däckval, utan även om hur man väljer att resa.
– I Helsingforsregionen är det trots allt inte så många dagar om året med blankis på vägarna. Om man väljer kollektivtrafiken eller helt låter bli att ta bilen de dagarna, så kan man prioritera säkerheten, säger Väkevä.
Kolla luftkvaliteten nära dig
Här kan du se hur luftkvaliteten utvecklats på olika mätstationer i svenskspråkiga områden. Bara stationer med historisk data finns med.
Vad är ditt ansvar för luftkvaliteten? Är det rimligt att förvänta sig att du prutar lite på tryggheten på isiga vägar för att alla ska få renare luft att andas? Kommentera gärna!