Barn och unga berörs av nedskärningsbeslut, som ofta drabbar samma grupper om och om igen. Den slutsatsen drar Mannerheims barnskyddsförbund i samband med sin årsrapport för barn- och ungdomstjänsterna.
Ensamhet i vardagen, psykisk ohälsa och våld är vanliga orsaker till att unga tar kontakt med förbundet via organisationens stödlinjer.
Under fjolåret registrerades 6 700 kontakter som berörde ensamhet. Speciellt vanligt var det att 9-14-åringar kontaktade tjänsterna och ville tala om ensamhet.
Samtidigt som hjälpbehovet ökar, görs nedskärningar i den offentliga social- och hälsovården.
– Inte ens den bästa servicen fungerar om man får tillgång till den ett halvt år efter att behovet blivit akut, säger Erika Viding, sakkunnig vid Mannerheims barnskyddsförbund.
Ytterligare nedskärningar väntar nästa år
Regeringen Orpo minskar social- och hälsovårdsorganisationernas finansiering med grovt taget en tredjedel, beroende på räknesätt. Sammanlagt rör det sig om en nedskärning på 140 miljoner euro.
Social- och hälsovårdsminister Wille Rydman (Sannf) har sagt att ineffektiva och politikertunga organisationers finansiering ska ses över ytterligare.
Barnskyddsförbundets budskap är att den offentliga sektorn inte kan ersätta den service som faller bort då organisationerna naggas i kanterna.
Generalsekreterare Milla Kalliomaa hoppas vidare att det inte görs ytterligare nedskärningar i organisationernas finansiering.
– Vi vill att organisationerna själva ska få besluta om hur nedskärningarna riktas i den egna hjälphelheten. Organisationerna känner bäst till behovet.
”I fortsättningen behövs förutsägbar finansiering”
I offentligheten ligger fokus på regeringen Orpos nedskärningar.
Diskussionen om organisationernas finansiering härstammar ändå i ett beslut som fattades av Sanna Marins (SDP) regering. Regeringen Marin beslutade att intäkterna från spelbolaget Veikkaus inte längre delas ut till organisationsfältet.
Istället gjordes intäkterna till en del av statens budgetmedel. Det betyder att den sittande regeringen beslutar hur pengarna till bland annat social- och hälsovårdsorganisationerna fördelas.
Många varnade redan då för följderna, och såg en risk för att finansieringen blir beroende av vilka politiska vindar som råkar blåsa.
– I fortsättningen måste man kunna komma överens om en förutsägbar finansieringsutsikt, säger Milla Kalliomaa.