Älgjakten inleddes den 11 oktober och skogarna har åter fyllts med jägare som gått drev och njutit av det vackra vädret. Inför den här säsongen har Finlands viltcentral beviljat 38 291 licenser för älg, Lappträsk jaktvårdsförening fick i år 79 av dem. Och jakten har börjat bra.
– Det har faktiskt gått bra, för vi har redan 23 licenser av 79 omkull, säger Göran Wallén som är verksamhetsledare för Lappträsk jaktvårdsförening.
Jaktvårdsföreningen delade ut 68,5 licenser i augusti. 10,5 licenser hålls på hyllan för att delas ut senare. Området är 30 600 hektar stort fördelat på tio föreningar och ett sällskap.
– Två föreningar har ännu inte fått byte på två veckoslut, men vissa var inte alls ute det första veckoslutet, utan bara nu på lördagen så det förklarar ju saken ganska bra, fortsätter Wallén.
Sex älgar och ett vildsvin
Vi träffas i Hindersby-Bäckby jaktdepå där en älgko på 170 kilogram från helgens jakt hänger i kylrummet. För en vecka sedan hängde här fem älgar, två stora och tre kalvar. Och ett vildsvin.
I Lappträsk finns en rätt lokal vildsvinsstam som rör sig i grannbyarna. Ibland hamnar de framför älghunden som driver dem ut ur skogen och blir då ett tacksamt byte för jägaren. Däremot fälls inga vitsvanshjortar i samband med årets älgjakt.
– Vi sökte åtta licenser ifall det händer något misstag, så att om någon skjuter en vitsvanshjort istället för ett rådjur så har vi ändå licensen på hyllan, förklarar Wallén.
Jaktvårdsföreningarna i Lappträsk, Liljendal och Strömfors delar inte ut licenser på vitsvanshjort, eftersom stammen är rätt liten.
– Vi har ju varg och lo som tvinnar här i trakten och de tar ju främst rådjur, vitsvanshjortar och älgkalvar. Men älgkalvarna blir ju större och bör klara sig bättre ju längre vintern går.
De två senaste åren har Lappträsk jaktvårdsförening beviljats knappt 80 licenser. Det är något färre än tidigare år när antalet kunde överstiga 100.
– Vi hade nog fler tidigare. Om jag minns rätt hade vi ett år upp till 102 licenser, men stammen har ju nog minskat. Men å andra sidan syns det faktiskt fler kalvar än normalt i år. Man är förvånad för det brukar ju alltid vara problem med kalvar, men kalvjakten har nog börjat ganska bra, säger Wallén.
Enligt markräkningen det första veckoslutet i mars ska antalet älgar i Lappträsk vara cirka 100 individer, eller 3–5 älgar per 1 000 hektar. Kommunens markägare är nöjda med stammens storlek i förhållande till skador på skog och mark samt risker i trafiken.
– Vi måste ju ta i beaktande att vi har ett naturligt bortfall av rovdjur. Vi har varg och björn som rör sig här i trakterna. Björnen tar ju inte kött mer än kanske på våren och på hösten för att fylla på sitt förråd inför vintern.
Wallén betonar att vitsvanshjorten som orsakat skador har minskat markant, likaså vildsvinet som är den största skadegöraren på åkermark och skog. Det är till glädje för markägarna som inte får någon ersättning för deras härjande.
Jaktvårdsföreningen har samtidigt besparats rapporter om vandalism på jakttorn och redskap. Den enda avvikande händelsen var en okänd person som observerades en natt i en viltkamera, men ingen har råkat ut för skadegörelse.
Återväxt i jaktföreningen
Ett problem i byarna är att de som är aktiva blir allt äldre, men Hindersby-Bäckby jaktförening har lyckats locka yngre medlemmar med i leden.
– Vi har till och med haft en tvååring med i skogen på mammas rygg, så nog måste jag ju säga att vi har haft tur här. Intresset för jakt går upp och ner. Ner när ungdomarna far bort från byn, men när de kommer tillbaka så kommer de nog in i byns gamla vanor att jakt hör till traditionerna.
Göran Wallén fick själv sitt första hagelgevär som 15-åring och började jaga älg tre år senare. Hans pappa jagade älg och både föreningsverksamheten och naturen lockade.
– Du behöver inte alltid få byte. Du kan ju sitta och sova mot en granstam om solen lyser bra, konstaterar Wallén.
Älgjakten avslutas den 31 januari 2026. I Hindersby bjuds markägare och bybor på älgsoppa den 23 november, en uppskattad tillställning som får många att sitta länge vid matbordet.